Besök

Segersta Hembygdsgård

Byggnader på Hembygdsgården
Hembygdsföreningens uppgift “att verka för bevarande av traditioner och det kulturarv vi fått från våra förfäder”, grumlades av att man saknade en plats där man kunde samlas, hålla bröllop, fira midsommar, bemärkelsedagar och andra högtidligheter.
Platsen för en hembygdsgård valdes med omsorg och 1943 fann man häruppe intill skogsbrynet, den björkbacke man sökte.

Föreningen hade året förut fått den gamla släktgården “Nils-Pers” från Djupa by, en av socknens äldsta mangårdsbyggnader från 1700-talet. Gården räddades därigenom från att bli såld till uppköpare för att sågas till ved under andra världskriget.

Samtliga hus har kommit till genom gåvor och mycket frivilligt arbete och flyttats till hembygdsgården från olika byar i Segersta. Några av byggnaderna är från 1700-talet, andra från senare hälften av 1800-talet.

Ett Flottningsmuseum är uppbyggt i hus no. 4, en tidigare vagnbod.

Flottningen i Ljusnandalen hade här i Segersta ett av de största skiljeställena för timret och mycket har samlats av verktyg, foton och andra föremål. Flottningsmuseet visar en epok av stor betydelse för bygden som varade i 110 år. Flottningen i Ljusnan lades ner 1967.
Hembygdsgården används till flera årliga fester och arrangemang, varav midsommarfirandet har växt till det största.
Sedan 1961 firas midsommar här uppe på hembygdsgården och festen har för många blivit en tradition, generation efter generation.

1. Mangårdsbyggnad från 1700-talet
Den kommer från släktgården “Nils-Pers”, Djupa No.9, och är en gåva av bonden Olof Jonsson och hans familj. Den flyttades därifrån till Segersta hembygdsgård år 1943 och räddades genom det från att säljas till uppköpare för att sågas till ved, vilket var en bristvara under andra världskriget. “Nils-Pers”-gården blev Segersta hembygdsgårds första byggnad.
1965 restes flaggstången, mittemot ”storbyggninga”.
Segersta-Ryan Nils Persgården

2. Lars-Abrahams ”brystubyggning”
Stod som en flygelbyggnad hos ”Lars-Abrahams” på Gäversta No.1 i Gäverstabodarna. Bryggstugan överlämnades till hembygdsföreningen 1959, av Olof Larsson som gåva ”…att övertagas efter hans död.” Han var brorson till Segerstas store bygdeforskare Olof Olsson från samma gård. Stommen sattes upp 1964 men blev helt färdig först 1973. Här serveras bl.a. kaffe varje midsommarafton och kallas därför ”kaffestugan”. Lars Abrahamnsgården

3. Tröskladan
från f.d. överstebostället för Hälsinge regemente på Mårdnäs. Hembygdsföreningen köpte den av Domänverket 1957 som då ägde Mårdnäs. Under 1960 flyttades tröskladan till hembygdsgården och till den första midsommarfesten på hembygdsgården, 1961, stod ladan helt färdig på sin nuvarande plats. Då användes den som “danslada” och hade fram till våren 1992 på norra gaveln en utvändigt påbyggd dansbana, utan tak, med en liten scenbyggnad (nr 12).

4. Vagnboden – Flottningsmuseet.
Även den från Mårdnäs där tjänade den som vagnbod under översteboställets storhetstid. Fyra stycken av de en gång eleganta vagnarna följde med, men förvaras nu på annat ställe.
Här är Flottningsmuseet uppbyggt som visas efter överenskommelse.

5. Vedboden
Tidigare en lada från en åker på väg ner till “båthusbacken” vid gården “Erik-Pers” Gäversta No 4,
strax intill Bergvikens strand.
Ladan är en gåva därifrån och iordningställdes, 1961, först till vedbod med ett “lantligt utedass med herr och damsida” och var placerad på den plats där försäljningsbod (nr.7) nu står.
När den byggdes, 1973, flyttades vedboden till nuvarande plats – och är sedan dess bara en vedbod. Vedboden6. och 7. Försäljningsbodarna

6. Försäljningsbod
Till den första Midsommarfesten på Hembygsgården, 1961, byggdes den första kiosken. Där kunde man köpa ”kondis”, lotter på chokladhjulet och lotter på ett annat, mindre lotteri. Strax intill sålde Eugen Lucchesi ballonger, ”tutor” av alla de slag och även andra enklare leksaker som fick barnens ögon att tindra. Hos Lucchesi köpte man ballonger som fylldes med vanlig luft eller om man kostade på en extra slant fick man en ballong som fylldes med gas vilket var det mest åtråvärda – men – de for alltför ofta till väders till både barnens och föräldrarnas stora förtvivlan.

7. Försäljningsbod.
1973 uppfördes den andra ”kiosken”, försäljningsbod nr.7. Hemslöjdstombolan blev en stor succé och den första kiosken blev för trång. Då byggdes bod nr.7, till försäljning av lotter för hemslöjdslotteriet och i luckan bredvid såldes, och säljs fortfarande, varmkorv med bröd.

8. ”Dasset”
”För damer och herrar”. Är en hölada som stått på en fäbodvall vid Björktjärns västra ände och hörde till gården Djupa No. 9, varifrån mangårdsbyggnaden kommer. Ladan tillkom under 1969 och inreddes till ”torrdass” med tvättställ och kallt vatten.

9. Sockenmagasinet – Spruthuset
Magasinet stod på sin ursprungliga plats i “Bygata”, mellan kyrkstallarna och Byn. Den skänktes till Hembygdsföreningen av Segersta Församling och flyttades under försommaren 1968 till nuvarande plats. Bland inventarierna i sockenmagasinet som följde med, fanns den gamla “kyrksprutan” som vid eldsvåda forslades med häst till brandplatsen. Där krävde den fyra mans hårda arbete för att få vatten i slangarna.
På övre våningen finns, efter ena långväggen, en stor lår indelad i sex fack för förvaring av spannmål som vid nödår och missväxt gratis skulle utdelas till den jordbrukande befolkningen. Sockenmagasinet – Spruthuset
Brödsäd kunde även ges till socknens fattiga ur magasinet. Trärymdmått av olika storlekar för uppmätning av säden finns också kvar.

10. Höladan
….är en gåva från Segersta Församling och tillkom 1987 som ett komplement till en hembygdsgård.

11. Vall-Britas stuga
Benämnd efter Brita Olsdotter (1842 – 1921), en torpardotter som länge bodde här med sina två barn. När stugan flyttades till hembygdsgården återställdes den till ursprungligt skick. Då saknades den ursprungliga spiselhällen men ersattes av den nuvarande som skänktes av Vilhelm Johansson från Djupa och dörren skänktes av Jonas Jonsson, även han från Djupa. Stugan ägdes av Segersta socken och många som inte hade någon egen bostad kunde bo i den. Här bodde också under skilda perioder bl.a. två skomakare som även hade sin verkstad i stugan.
Den flyttades till nuvarande plats år 1961 från den plats där den tidigare stod, vid landsvägen, mellan hembygdsgården och kyrkan, strax nedanför prästgårds-tomtens sydöstra hörn. Vall-Britas stuga har en enkel men vackert utsmyckad förstukvist.

12. Gamla scenbyggnaden
Från den här lilla scenen har mycket dansmusik spelats. Den var sammanbyggd med dansbanan som tidigare var en påbyggdnad på tröskladan. Här roar man sig nu med både pil- och bollkastning när det är fest på Hembygsgården.

13. Danspaviljongen
Den byggdes 1992 efter stort behov av en plats för dans och framträdande under tak. Midsommarfesterna och även övriga festligheters glädje och ekonomiska behållning är starkt beroende av vädrets makter och när föreningens ekonomi tillät beslöt man bygga paviljongen efter modell av de nöjespaviljonger som byggdes under 1900-talets första decennier. Dansbanan14. Stora scenen, ”friluftsscenen”.

Är den senast tillkomna byggnaden. Den blev färdig till midsommaraftonen 1997 och det är där, nere i skogsbacken, som talare och artister oftast framträder.

Skrivet av: Margareta Mårtensson tillsammans med Margaretha Johansson